Att julfirandet tar slut på tjugondag Knut, den 13. januari, kan man markera på olika sätt. På Åland sopar barn och yngre tonåringar (och i viss mån vuxna) ut julen. Det gör man genom att klä ut sig till prinsessa, gubbe, kanin, katt, troll, greve Dracula eller något annat spännande. Man kan ta på sig en köpt eller hemlagad mask, men också vara helt omaskerad. Sen går man på kvällen från hus till hus med sina vänner, eller så blir man skjutsad till bekanta och obekanta. Man kan ha med sig en kvast eller sopborste som man sopar litet med innanför dörrarna medan man säger "tjugondag knut sopas julen ut". Då får man för det mesta en handfull godis eller ett litet godispaket av värdfolket. Eller kanske litet frukt och småbröd precis som förr i tiden före godisboomens tid. Godiset sätter man i en korg eller numera allt oftare i en rymlig plastkasse som man tar med sig hem. Väl hemma igen sorterar man och äter upp ibland ansenliga mängder godsaker. Så här kan det gå till, men variationerna är många och individuella. Sedan tiotals år tillbaka har man också ordnat ringdans på torget i Mariehamn för små julutsopare.

Julen har på tjugondag Knut körts ut på liknande sätt i våra grannregioner. Tidigare roade sig också vuxna med att gå från hus till hus och dricka upp det sista julölet utklädda till knutgubbar med hjälp av gamla trasiga kläder och masker. Det var också vanligt att man inte bara sopade utan också bultade ut julen på tjugondagen. Då gick litet äldre ungdomar runt och slog med träkäppar i husknutarna. Men då visade man sig inte utan sprang undan när husens uppretade invånare slog upp dörrarna. Ännu på 1950-talet bultade man ut julen vid sidan om sopandet.